Ingen kan väl ha undgått kalla faktas reportage om arbetarna som producerar våra billiga kläder i Asien. Häromdagen gick jag förbi en stor klädkedja som var med i inslaget. Där låg folk utanför butiken och protesterade mot de låga lönerna och de orimliga villkor arbetarna har. Jag tänker på alla dessa kläder som vi köper och slänger så fort de blivit lite urtvättade och kände mig genast enormt skyldig till att vara en bidragande faktor till massproduktionen av kläder av sämre kvalité som slängs. Därför har jag lovat mig själv att bara handla kläder som jag behöver, se till att använda de kläder jag köper tills att de verkligen inte går att använda och betala lite extra för att få bättre kvalité på mina kläder. Jag tror att de flesta av oss vill handla rättvisemärkta kläder. Men alla har inte råd att lägga ut några tusen på en vinterjacka eller ett par kängor.
Därför är det bra med secondhand butiker, men givetvis kan man inte handla alla sina kläder på secondhand. Alternativet är att sy sina egna kläder, vilket är en konst i sig och något som heller inte alla kan. Det är inte helt lätt hur man ska tänka som konsument men det borde inte vara omöjligt för butikerna att ge arbetarna rimliga löner och bättre villkor. Skulle man få betala en femtilapp extra för sina kläder skulle det nog heller inte påverka oss nämnvärt, men det skulle göra en enorm skillnad för tillverkarna. Jag har bestämt mig för att sluta köpa kläder jag inte behöver och köpa de kläder där arbetarna får lön för sitt jobb.